Jag blir verkligen trött på vissa barnmorskor här! Milton äter ju nu enbart på flaska, oftast äter han upp allt i flaskan men vissa mål äter han lite mindre, vilket är helt normalt! Men de kommer och tjatar hela tiden.. Efter han har ätit 5 minuter på flaskan så kommer de "-Har han ätit färdigt nu, hur mycket är det kvar i flaskan?" Hallå!!! Han får väl ta det i sin takt eller? Han äter ju knappast mer för att ni kommer och tjatar och håller på hela tiden, blir så trött!
Och om han blir hungrig efter två timmar sedan han åt sist så verkar det inte som de tror på oss, utan måste få se med egna ögon att han är hungrig? Vem känner sitt barn själv bäst, vi som är hans föräldrar eller dom?! Blä! Blir trött på såna människor..
Nog med negativt, allt går fortfarande väldigt framåt för lille man, igår sänkte de dosen på hans koffeincitrat och imorgon kommer det tas bort helt! Så jag hoppas att det fortsätter hålla sig lugnt med dipparna så han snart slipper övervakningen...
Idag var Tindra här och hälsade på också, men hon var lite snorig så vi fick träffas uppe i cafeterian istället.. Men det gick ju bra det med! Det är verkligen jätte kul att få leka lite med henne och gosa! Sen när jag kommer hem har vi mycket att ta igen!
Kommer ihåg att vi tyckte nattsköterskorna var absolut bäst. Min svärmor bekräftar det också, hon jobbar på vanliga barnavdelningen och säger ofta att nattpersonalen är en särskilt trevlig sort.
SvaraRaderaDet värsta för oss var att om vi inte råkade vara på plats när blodprov skulle tas så var de hutlöst okänsliga och stack Erik hur många gånger som helst för att få det att funka. Det såg vi på antalet stick med små bloddroppar när vi kom tillbaka... Medan om vi var där så var de oändligt försiktiga och lyckades nästan alltid sätta rätt på första försöket. Läskigt.